Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Utvalda

Det osynliga året

Hur skriver man en bok? Man börjar…och sedan?  Man fortsätter. Det blir aldrig som förr… 19 december 2022 Twang, hette fiket. Första gången jag kom dit var då jag hade fått ett frilansjobb och skulle plåta en ganska stökig fotograf som bodde på Skånegatan. Intervjun tog väl två timmar, han fotografen, Peter Gahnström, kunde verkligen snacka och berätta. Han var i 80-årsåldern och jag kände igen hans namn från många reportage från 70-talet. Efter två timmar tyckte han att vi skulle ta en fika, på hans dagliga kafé. Vi gick ut, kanske hundra meter, svängde runt hörnet och kom in på Katarina bangata, en vimpel hängde och förkunnade att Twang var öppet. Det var ett ganska slitet, lätt sunkigt kafé där bilderna delade vägg med gitarrer. Bakom disken stod en ung kvinna med grekiskt påbrå och i ett hörn satt ett gäng veteraner. Jag kände igen en och annan från gatorna, Hammarbymatcher och annat. Vi slog oss ner bland veteranerna och så började mitt förlorade år på Twang. Jag bestämde mig för

Senaste inläggen